Tillverkade ny bakgrund ikväll.

Några ord som beskriver min blogg.

Lägg speciellt märke till "trädgårdsfritt"

Natti.

...det gråtande barnet

som bankar nävarna i golvet och vrålar tjurigt.

Jag gick på långledigt idag.

Maken också.

På fredag var det tänkt att vi

tillsammans med ett par kompisar

skulle åka till Leo´s Lekland i Luleå

så att våra stora barn skulle få ha lite helgskoj.

(är man storasyrra eller storebror hamnar man lätt i bakvattnet efter krävande småsyskon. De stora är väl värda lite bus och skoj!)

Vår flicka har förstås längtat.

I dag blev hon sjuk. Förstås.

39 grader varm.

Grymt orättvist!

Känns mycket, mycket uppgivet just nu...

(och det är jag som är tjuriga barnet... inte dottern)

Som ni kanske märkt är det här mitt tredje inlägg idag.

Ingen sömn efter nattjobbet, orkar inte göra nåt vettigt

så nu sneglar jag på Roomservice och bloggar. Igen.

Väntar på Fråga Olle. Fast jag vet inte varför egentligen...

Det var mycket bättre när programmet var nytt.

 Gjorde mig tre varma mackor på garanterat

fiberfritt vitt bröd. Renlärig GI-mat enligt mig.

 (Gluten Intravenöst)

Och så en kopp äppelte.

(Marcelle. Finns på ICA Lundmans i Hortlax)

Mycket gott!

Maken for i väg med en kompis.

De skulle lämna tillbaks lite verktyg på kompisens jobb,

eftersom han återgår till sitt vanliga jobb

till helgen. Har haft ett halvt års inhopp i byggbranschen.

På fredag åter till omsorgsarbetet.

Min kvinnliga intuition säger mig att grabbarna kommer att

komma hem glada och välfyllda.

De säger att ett skrovmål på Max aldrig smakar så gott

som då man inte frågat frugan om lov, hehe...

Såg ni Roomservice??  Hon inredaren

tänkte tapetsera taket i ett sovrum, med en grällig tapet.

Målaren vägrade, hahaha... och det blev som han ville!

Tror det var klokt! Mönstrad tapet i taket, njaaa...

Men annars blev det snyggt!

(förutom björkstammarna som de envisades med att ha med)

Sov gott go´vänner!

Som jag skrev tidigare så hamnade vi (jag, farsan och morsan)

i bilkö idag, eftersom det hänt en olycka efter vägen.

Jag hade lånat farsgubbens bil och han fick skjutsa hem mig

när jag var klar, för han ville ha tillbaka sin älskade V70.

Alla inblandade i olyckan klarade sig bra, vet jag nu!

Mycket, mycket skönt att veta.

Jag var nästan med på bild. Nästan.

Huvva, jag hoppas att jag aldrig blir först på

en olycksplats... vad gör man, hur gör man?

Måste gå en kurs i första hjälpen.

Det borde alla göra förresten!

För övrigt så är min farsa bara så taktlös:

I går gormade han över att en av hans kompisar

var och tittade på då Storstrand brann upp. Eller ner.

"Att folk kan vara så vetandessjuka" (nyfikna) var farsans kommentar.

Idag föregick han med mycket dåligt exempel:

Vevade ner rutan och frågade Farbror Polisen

om vad som hade hänt där vid olyckan.

(vilket var onödigt i sig, eftersom det var rätt uppenbart)

Och sen frågade farsan om nån var skadad.

(Och det får polisen förstås inte säga nåt om)

Jag tittade ut genom andra fönstret och hoppades

att ingen såg mig... pinsamt!

(Bild från Piteå-Tidningen.se)

Haft personalmöte på morgonen.

Och i vanlig ordning har jag inte lämnat lönerapporten i tid,

ej heller blanketten som Försäkringskassan ska ha, där vi redovisar

hur många timmar assistans vi utfört åt brukaren.

Chefen blir inge glad när man är försenad. Jag förstår henne.

Lönekontoret blir griniga om de inte får rapporten.

Försäkringskassans pappersvändare blir griniga om inte de inte får vända mina papper.

Och jag försöker inte ens lägga fram en dålig ursäkt...

...för jag har ingen!

Min arma hjärna ooorkar bara inte hålla ordning på sånt tråkigt.

Av alla mina svaga sidor är nog det här med

pappersexcercisen den sämsta.

Jag äger inte ens en kalender,

eftersom det inte finns en kalender stor nog

för mig att inte förlägga.

Nån har sagt att jag borde fästa alla mina viktiga saker i ett fälgkors så jag

inte kan tappa bort dem.

Fast nog kan jag säkert förlägga tio-tolv fälgkors också utan problem...

Sen när jag kom hem, efter att ha fastnat i bilkö vid trafikolycka

(stor happening i glesbygd...)

tog jag mig lite mat.

När jag skulle plocka undan sen så

försökte jag skruva på ett syltburkslock på smörpaketet.

Ja, ni fattar... det behövs olja i maskineriet.

Måste börja lösa korsord...

Fast det kan i och för sig bero på att jag har jobbat i natt

och inget sovit.

På grund av förseningen

är det heller  ingen idé att jag lägger mig.

Ska hämta barnen på dagis/dagmamma om ett par timmar

och somnar jag nu så lär jag vakna på fel sida sen.

Ja, både fel sida och upp och ner, till och med.

Och det lägger inte direkt grunden för en

lugn och avslappnad kväll...

Nyhet:

En kompis har klivit in i bloggvärlden.

Välkommen Fru Lundgren.

En mycket kreativ och musikaliskt begåvad kvinna.

Hon spelade på vårt bröllop.

Hon jobbar med min gubbe.

Helt klart värt ett besök!

Och så alla ni kära:

Maken, Johansson, samt eventuellt övriga:

Bespara er kommentarer om fälgkors

och pappersslarv.

Jag vet:

-Jag är oförbätterlig!

Uppdaterat 13:25:

En kompis till mig ringde.

Han skulle bara förhöra sig om att jag inte var med i olyckan.

Man blir varm i hjärtat!