Senaste inläggen

Av Victoria - 17 juni 2007 22:45




Våra köksmöbler höll på att haverera. När vi köpte dem för nåt år sen var de bättre begagnade. Nuförtiden var de sämre begagnade. Bordet av björk var rankt och hade samma taskiga hållning som en gammal stövartik. Så för att räta upp satte vi en och en halv meter vinkeljärn på vardera sida under bordet. Stabilt blev det, för att inte säga orubbligt, och syntes gjorde det inte heller. Nackdelen var att man inte längre kunde ta isär skivorna för rengöring. Och det var ju lagom fräscht. Fick peta med en nål för att få bort allt gammalt lurv som samlats där mellan.Stolarna var limmade, omskruvade, skamfilade, ja faktiskt en säkerhetsrisk.


Så vad gör man?


Man kollar möbelaffärer. Man kollar spargrisen (som hånskrattar så det skramlar i den så när som på två Euromynt tomma porslinsmagen) och så tar man sig en funderare: Vad är trevligast att lägga ev. överblivna kronor på i höst när alla pengaslukande trädgårdsprojekt äntligen är helt avslutade undanstoppade för vintern?

 Köksmöbler eller vardagsrumssoffa?


Soffa så klart. Visst vill jag också ha klädda ekstolar och ett jättemaffigt matsalsbord, istället för tråk-furu, men mycket hellre vill jag ha en mysig Ektorpsoffa att krypa upp i när midvinternattens köld är hård och mörkret ligger som en blyfilt över Svea Rike. Och den blå skinnmöbeln vi har, som är tio år gammal, och som var helt utsliten redan för fem år sen, den ska ut! Måste ut! Så fort det bara går.


Men köksmöblerna var helt förbrukade, och måste bytas innan sofforna.

Och då återstod Blocket. Räddaren I Nöden.


Vi fick leta en del bland pinnstolar i dalablått, "måste ses" och "pruttare undanbedes" men så hittade gubben en annons som verkade vettig. Sex buntade stolar och ett ovalt bord. 1000:-


Jag skickade ett mail till annonsören: "finns det nån iläggsskiva? I så fall bjuder jag 700"

Första och enda gången jag lagt ett skambud...


...men det gick hem! Annonsören ringde på kvällen och sa att hon måste bli av med möblerna, hon skulle flytta från stan.

Så 700:- betalade vi för detta bord plus sex såna här stolar:



Tyget är förvisso skitfult, men jag har en hel del brunt möbeltyg kvar från husvagnen, och det passar perfekt, bordsskivan är nött, men med en snygg vaxduk blir det bra. Ids inte lägga tid på slipning: barnen ska ändå kladda och hacka på bordet nåt år till (och säkert mor i huset också...)

Möblerna är köpta på Furumagasinet för tio år sen, och så vitt jag vet sålde de rejäla möbler. Både stolar och bord är stabila. Ett rätt hyggligt fynd, va?


Senare i veckan kommer nog nån slags summering av husvagnspimpandet. För nu är det bara små, små detaljer kvar. Finjusteringar.

Kylen testades på 220V i helgen och fungerade alldeles utmärkt. Det har varit lite spännande innan vi vetat vad som funkar eller inte funkar. Gasolflaska installerades, spisen provades, Porta Potti övertogs av svärmor och svärfar, så nu är det bara att bajsa åka ut och campa. Fast först måste förråden fyllas, och all packning läggas i.

Ikväll målade jag handtagen som sitter på kortsidorna. De var röda en gång, men solen har gjort dem helt vita. Baksidorna som suttit mot väggen skvallrar om den ursprungliga färgen. Nu är de i alla fall röda igen.

Den andra lampan har jag klätt om ikväll också, medan gubben och en god vän roade sig med att bryta av dyra fiskespön i Piteälven. Håll er till korkflöte och daggmask, amatörer!


Av Victoria - 15 juni 2007 23:43

 -Nam Nam!



 

Nu är han ett år, vår lilla blonda gullgubbe.

Stort kalas igår. Blev lite större än det var tänkt, eftersom vår gosse valde att göra entré 1:13:00 in på sin famors födelsedag, så vi hade två jubilarer. Bra eller dåligt, inte vet jag, men jag gissar att farmor är rätt nöjd att nån annan tar uppmärksamheten ifrån hennes åldrande...


Så för ett år sen hade vi knappt 3,5 kg  blond liten babypojke i huset. Att det skulle bli en pojke visste vi från vecka 30. Maken var nöjd, såg direkt en potentiell fiskekamrat. Det är ju inte riktigt korrekt att säga att man tycker det är roligt med en av varje. Fast det är det. Och lika häftigt hade det varit med två av samma!  Man blir glad oavsett.


Han, med stort H anlände två dagar innan beräknad dag, och som sagt dryga timmen in på sin farmors födelsedag. Vi hade turen att få ha samma barnmorska som förra gången vi var där, drygt tre år tidigare. Det var riktigt roligt. Hon kände igen oss innan vi kände igen henne och hälsade oss välkomna med kram och allt... fast man kan ju inte låta bli att undra vad det var hon kände igen...hrrm...


Två barn har vi fått. Det är perfekt för oss.

Två fantastiskt häftiga, men på olika sätt småjobbiga graviditeter:


Ettan: Illamående till vecka 12. Min storasyrra dog då jag var i v. 10.

Misstänkt missbildning vid ultraljudet i v.18, som inte var nåt fel alls när de använde en bättre ultraljudsmaskin, men som hann skrämma upp oss ordentligt.

Fruktansvärt svullen andra halvan av graviditeten. Svullen till oigenkännlighet. Högt blodtryck i slutet. Tack och lov gick vattnet en tidig morgon i v. 38, och samma kväll tittade världens bästa, mörkhåriga lurvtott ut. 2840 gram, 48 cm.


Tvåan: ILLAMÅENDE! Från typ andra dan jag var gravid nästan. Kände dan innan jag testade (och jag har testat tidigt!) att jag måste vara gravid, för en tugga av den hemlagade pizzan satte sig på ett välbekant sätt på tvären i magsystemet. Sen illamående konstant till v.12 Tålde inte lukten av lök. For hemifrån då gubben skulle steka lök. Tålde inte lukten av gubben heller, fast han duschat, borstat tänderna, tuggat tuggummi... man blir lite knäpp... parfymerat schampo, tvål och deo var inte att tänka på. Ut med det!


Vecka 30 skulle jag på läkarbesök på specmödra. Hade hostat konstant i flera veckor. Hos läkaren hostade jag av ett revben. AJ! Väldigt mycket aj! Inlagd i Sunderbyn. (jag är en, av sannolikt mycket få personer som legat på gynavdelningen p.g.a ett brutet revben...)



-Nästan färdigruvat med tvåan.


...men när jag läkt ihop igen så hade jag två ljuvliga sista månader som gravid: Inget högt blodtryck, knappt nån svullnad alls. Jag målade huset och klippte gräset sista dagarna. Men så en solig morgon kände jag att det var nåt på gång. Ganska stadiga värkar fastän det var långt mellan. Mådde finemang hela dagen, men mot eftermiddan började det kännas mer, och svärmor tyckte vi skulle fara. Det tyckte de i Sunderbyn också, men jag hade ingen brådska. Vi gjorde blåbärsgröt till middag, sen lämnade vi lillgumman hos farmor och farfar och sen åkte vi. Spelade Toto: Falling in between-skivan på vägen (konstigt att man minns vissa detaljer)


Sen var det det sedvanliga: CTG- kurva. Gå på BB och kvällsfika, få ett rum. Vara obstinat och inte vilja ta på sjukhuskläder. Övertyga usk:an om att jag visst inte skulle få några barn på toan och att jag visst kunde gå dit själv.

Och så in i dimman. Lustgasen. Fast jag tror gubben skrattade mest. Åt mig.

Och precis som förra gången så tog allt en välda fart vid fyra cm. Med dottern tog det bara ett par timmar efter det, och jag klarade mig bra med lustgasen. Barnmorskan var övertygad om att vi skulle "vara klara" innan tolvslaget med den här lille också.

Ha!

Tvärstopp. Nej! Öppna fönstret så jag får hoppa!

Jag fick inte hoppa. Jag fick spinal.

Spinal och värkstimulerande. God Bless Narkosläkaren! Gossen hade navelsträngen om halsen så det gick tungt ett tag, visade det sig när han kom ut. Och när de i all hast skar av navelsträngen så skar de honom lite lätt i axeln, och ärret syns fortfarande.

För ut kom han förstås, till slut. 3475 gram, 53 cm och kusinskarans tyngste hittills. Och när de i all hast skar av den tjorvade navelsträngen så skar de honom lite lätt i axeln, och ärret syns fortfarande...


Det var den ena av de två händelser som toppar min lista över storslagna saker jag varit med om. Förutom det självklart storslagna i att få träffa våra alldeles nya barn så har det också gått så bra båda gångerna:

Det har inte tagit speciellt lång tid, jag har haft en bra, t.o.m suverän barnmorska, min gubbe är en klippa att ha med sig, jag har fått prova en gång med och en utan spinalbedövning, jag har sytt två fjuttiga sketna stygn sammanlagt (två med första, inget med andra) och har varit den där klämkäcka och oförskämt pigga mamman som har velat hoppa in i duschen direkt, få på vanliga kläder och kunnat sitta utan sittring och försiktighetsåtgärder. Den där som har gjort alla sargade slutkörda stackare med blommig rock i matsalen på BB, gröna av avund. Men jag vet att jag haft tur, och är tacksam för det! Alla går det inte lika lätt för...


Lite sorgligt är det att inte få vara med om det igen, även om vi själva

valt att vara nöjda med två.

 Men jag njuter av att ha fått vara med om det två gånger. Vet att det inte är nån självklarhet.


-Jätteny! 


Det är så svårt att fatta att lillskorven på bilden är ett år nu, ligger och sover i sin spjälsäng, med tummen i munnen,

helt knäckt av allt nytt han lärt sig om världen idag. Svårt är att fatta att hon, som också sover sen flera timmar, hon har blivit fyra år, kan de flesta bokstäverna och alla siffrorna, kan heltimmarna på klockan. Och imorgon ska hon ut och leka med sina kompisar som vanligt. Mamma och pappa är inte de enda i hennes liv längre.

Underbart att se... men lite lite sorgligt...


Och så en gigantisk lyckospark till E&J som får sitt tredje om några dagar!



Av Victoria - 13 juni 2007 15:01


                                   -Okej, Lilla My,  jag hänger på listan:

(hoppas att ni andra gör det också...)


ACCESSOARER:

Väska: Betty Boop. Precis i min smak. Lite fulsnygg så där...


Plånbok: Tom. Björn Borg. Med trasig dragkedja.

Smycken: Förlovningsring. Vigselring. Tyvärr har de krympt lite sen vi gifte oss, för de passar inte längre...

Marc O´Polo Silverkors.



TEKNIK:


TV: Panasonic JVC LCD 37 tum. Den första tv som vi faktiskt ä-g-e-r...  den förra var lånegods, och 20 år gammal. Men oj, vad maken kommer att garva när han ser att jag skrivit fel märke på tv:n. Själv såg jag först nu hur fel det blev.

Dator: HP. Bärbar. Aldrig mer en stationär!

Kamera: Konica Minolta Z5.

Mobil: En kass Ericsson.


BADRUM:


Tandkräm: Denivit.

Schampo: Loreal Shine Blonde.

Hårprodukter: D:fi vax, Matrix Pro Forma spray  superlim.

Hudprodukter: Apotekets.


ÄTBART:


Mineralvatten: Smaksatt.

Vin: Njäe, helst inte.

Bröd: Ja tack, alla sorter.

Choklad: Ja, tyvärr. Alla sorter.

Smörgåstårta: Alltid!


HEMMA:


Säng: IKEA Svandal. Underbart stenhård.

Lakan: Rena. Men inte manglade.

Porslin: Rörstrand Mårbacka.

Uppvärmning: Vattenburen el samt ved.



FÄRDMEDEL:


Bil: Blå V70 Automat från det forna seklet.

Flygbolag: Vilket som helst, bara jag får fara ut och resa.

Taxiobolag: Har en god vän som kör taxi, så jag är nödd och tvungen att säga Pite Taxi.


MEDIA:

Dagstidning: Paltbladet.

Bok: Just nu " De Norrbottniska Satansverserna" av ickebröderna Ronny & Lasse Eriksson

TV: Komedi.

WWW: Bloggar, Blocket, IKEA och Familjeliv.


MUSIK:


TOTO, Elton John, Bo Kaspers, Michael W Smith... m.m m.m


ÖVRIGT:

Frisör: Den bästa! Som jobbar på Klippbodan.

Bank: Pantbanken... nä, Nordea.

Cykel: Helst inte. Har en gammal röd sak från -96, med sadel som ger en skavsår både här och där. Mest där. Sålde min älskade PUCH Dakota för att köpa en cykel. Hur dum kan man vara?



...bara så ni vet så redigerar jag ofta mina inlägg efter några timmar, då jag ser fel jag gjort, eller saker jag glömt.







 



 





Av Victoria - 10 juni 2007 20:43

Min tur att dela med mig av interiören i vårt lilla hus:


Braskaminen i skarven mellan kök och vardagsrum. Sattes in vid renoveringen -04. Det bästa vi skaffat. Mysigt  med brasa och sparar oss 7000KwH per år! Just den här bilden är från premiärbrasan.



Köket. IKEA Tidaholm. Bänkskivor av björk. Köket byttes ut -04.Inte en dag för tidigt, men en massa dar för sent. Det gamla köket var helt slut.


En lite annan vinkel på köket. Observera lampan som fyndades förra helgen. En god (kvinnlig) vän som är elektriker kom och installerade. I fönstret syns en bit av husvagnen...


Här är Vickans verkliga Vardagsrum! Skåpet tillhörde min halvfarmor (farsans adoptivmorsa) och hon ska ha fått den i gåva  av nån hon jobbade som piga hos, nån gång då det begav sig... Bilderna på väggen är våra barn,  nykläckta, med lite maskering på. (Maskeringen la jag på nu, inte när de var nykläckta. Man kan aldrig vara nog tydlig...) Jag beställde sepiatonade bilder, som blev snygga ihop med brun ram och brun tapet.


En av väggarna i stora matrummet eller vad man ska kalla det... alldeles till höger står kaminen, men den fick inte vara med på bild. Bilden på väggen är vårt bröllopsfoto.Även här har jag lagt på lite blurr. Vi fick en broderad tavla, med namn och datum, så vi skulle minnas när och med vem vi gifte oss, men jag tänkte att en ensam liten tavla, var sätter man den?  Så jag beställde en förstoring av bröllopsfotot, med samma ram och passepartout som tavlan. Det blev rätt okej.

Hyllorna som lyktorna står på har min gode vän mixtermakaren tillverkat åt mig. (30-åringen med chokladbollarna...)


 Och så hallspegeln. Egentillverkad. Av kaklet som satt i köket då vi flyttade in.


Det slår mig vad snyggt allt ser ut när man bara visar detaljer. Inget skräp och ingen disk.


Av Victoria - 9 juni 2007 21:23

Så var loppisen avklarad, med måttligt bra försäljningsresultat, måttligt antal besökare, måttligt antal försäljare. Enligt veteranerna var det riktigt kass...


Var det nån som såg Mariakoden?  Hon hävdar att hon var där, och det var ju jag också, men jag vet ju liksom inte hur hon ser ut... var nån annan av er där då, och i så fall, hur såg ni ut? (gäller inte dig Lilla My, för dig känner jag igen vid det här laget... )



Köpte bara några fjuttiga saker till mig själv. Bland annat denna lilla vas:


Och det är här rubriken når poängen: -Kan nån säga vad det är för nåt? Jag vet bara att jag tycker den är himla snygg, och den talade till mig hela dagen, för den snälle farbrorn mitt emot som sålde antika grejer hade den på sitt bord. Jag är ju helt vilse i glasdjungeln, så det vore kul om nån av er kunde svara på hur gammal den är och vem som gjort den.  60:- gav jag efter lite förhandling. Jag sa:

-Hörrö gubbtjyv, nu tar du å sänker pr... nä nu ljög jag så att änglarna gråter. Men jag frågade om han var förhandlingsbar. 80:- skulle han ha först. Jag tror inte att jag gjort ett fynd, och jag var inte ute efter det heller. Ville bara ha den...


Dagens räddare i nöden var att jag sålde mina bröllopsskor till en som var tvungen byta de skor hon hade på sig, för att hon fått skoskav. Kul att mina kom till användning hos nån som var i skoskavskris.  Mina bröllopsskor var vita slip-in, och inte speciellt kostsamma ens när jag köpte dem för ett bra antal år sen. Inte så vanligt med slip-in när man gifter sig, men jag kunde inte ha ordinära klackskor eftersom jag då skulle blivit ordentligt mycket längre än brudgummen...


Det absolut bästa fyndet jag gjorde idag, var IKEA-lampan Ottawa som jag köpte förra helgen (förvirrad, någon?)

Det var en som sålde en sån idag i originaltappning från Designbutiken, begagnad förstås... 300:- ville hon ha. Ocker, tyckte jag, när kopian är på pricken likadan...

Så idag blev jag ännu mer nöjd med mitt plagiat för tretti spänn.

(Oj, det kanske var nån av er som sålde den dyra...

har jag gjort bort mig nu?)


Dagens gulligaste dam var en farmor/mormor vars barn bara tyckte om att äta nuddlar.


Och så träffade jag min kusin Anna som jag inte sett på år och dar, samt hennes sambo och son, som jag aldrig sett alls. Det var också riktigt kul!


Förtjänsten efter att Herr Lidman fått sina penningar (140:- för platsen) blev ungefär 600:-


Och just ja! Svaret på förra inläggets gåta:



En Smiley!











Av Victoria - 7 juni 2007 23:01

Vår dotter gjorde en upptäckt. En sak som såg ut som en annnan tyckte hon. Vet ni vad det här är? Ge några förslag!


"Det ser ut som en äggula med ögon"



Har varit på Thai Garden med ett litet tjejgäng och ätit, så i jär åll kwedo.

Kan inte göra nån exakt översättning, men det betyder ungefär däst och fullproppad... gott var det i alla fall.


Nu sitter jag på golvet och prismärker drivorna av saker jag ska ta med mig på Loppis i parken på lördag.  Kanske ses vi där. Ni känner igen mig på Nokiastövlarna, indianfjäderskruden och kakaduan på min axel. Har även en maskros i översta knapphålet...


 Mitt sällskap uteblev eftersom han-som-är-den-enda-karln-på-kvarteret-som-inte-gillar-trädgårdsskötsel ska köra rally med sin radiostyrda bil, och så har de ingen barnvakt så frun sambon hans kan inte hänga med...

men jag måste fara ändå, för nu ligger alla sakerna i stora högar på golvet och jag orkar inte lägga tillbaks dem...


Och så jobbade jag sista natten för sommaren, natten som gick.

Har ett dagpass kvar nån dag innan midsommar, men det känns inte värst betungande. Längtar mer till gubbens semester faktiskt, och det blir vid midsommar. Passade på att sy ett par dynor till vagnen då jag jobbade, så nu är det bara två kvar. TVÅ!  Det finns ett ljus i slutet av tunneln...


Tack alla ni som besöker mitt vardagsrum!

Statisiken pekar uppåt hela tiden...

Tisdagen var rekorddag, 105 påhälsningar.

(Tacka vet jag Tisdagstema...)


Kram och God Natt!




Av Victoria - 6 juni 2007 00:22


Det är nåt skumt som händer på vårt kvarter, och jag tycker inte om det...

Alla pratar trädgård; perenner, pallkragar, gödsel och växtzoner.

Man tittar förbi på varandras gårdar, hänger över staketen, och går därifrån med en skottkärra ful av jord/gräs/växter. Vad har det tagit åt folk? 



Det måste vara Ernsts fel. Ernsts och Bosse Rappnes... -ta dem ur sändning omedelbart! De förstör den svenska lagomandan. Vi ska inte ha svulstiga arkitektritade trädgårdar här. Vi ska ha fuskbrunn och flaggstång. Tagetes i balkonglåda och rabarber runt om knuten. Furuplank istället för lärkträ.



Värst av allt är att till och med karlarna (utom herr Johansson)har trillat dit på vår gata. Jag har inte fått nån riktig klarhet i vad det kan bero på, men eftersom det flyttade hit en trädgårdsmästare förra året så har jag mina teorier. Det är helt enkelt spel för galleriet. Exempel:



-Om en man låtsas bry sig om växtligheten, så kanske han kan snacka omkull trädgårdsmästargrannen till att beskära ens körsbärsträd, (som frugan tjatat om i två år) eftersom den gode maken själv inte lyckats lista ut vilket av träden som egentligen är ett körsbärsträd... det handlar alltså om egen vinning, att ordna så att nån annan, mer kunnig tar hand om eländet, så att man kan ägna sig åt nåt mer manligt och givande.

Hugga ved, till exempel.


Håller teorin?


Ja, jag tror faktiskt det,

-för det kan väl inte vara så att en man helt enkelt bara skulle kunna tycka om att påta i trädgården?

Av Victoria - 5 juni 2007 08:45

Det första jag kom att tänka på var lyckan över barnen. Att få dela deras liv, att få se allt de lär sig, dela deras enkla glädje över små blommor de hittar, första snön som faller, att de lärt sig gunga alldeles själva.

Att få pussa dem godnatt, sniffa lite i babykalufsen, eller som på bilden: bara hålla deras små händer en stund...



Det här är så klart också lycka (bilden är från september -05):


 Jag skickar en ordentlig och kraftfull lyckospark till alla er som väntar på

just detta. Hoppas ni kan känna den väl menade fotsulan i baken!



Sen finns det så klart andra saker som också gör mig lycklig: älskade maken, familjen, goda vänner, en vacker sommardag, eller att få försjunka i ett mastigt och tidskrävande hobbyprojekt...


Kommentar: Vi är många som tolkat lika idag, märkte jag i efterhand...


Vill du också vara med på tisdagstema?

Kolla här:

Tisdagstema


Presentation

Omröstning

Bloggen Vickans Vardagsrum...
 ...är okej som den är.
 ...borde ha ett mer allmänt innehåll. Mer heminredning, mode och glitter.
 ..borde ha ett mer personligt innehåll, känslor, upplevelser, erfarenheter.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5
6
7 8
9
10
11
12
13
14 15 16
17
18
19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2008
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se